Jag och elektronik är inte vänner. I vintras slog jag i ögat i bildörren efter att halkat i backe
efter en hård partykväll. Idag var det dags igen, flygande borrmaskin landar mitt på foten.
Jag gav ifrån ett skrik jag aldrig hört mig själv skrika.

Jag förstår verkligen människor som blir ledsna när foten skadas, vilket sätt är struntsamma för
dem flesta gör ju ont. Och foten är ju också en funktion. Och här sitter jag och gnäller när det finns dom som
får amputera, eller inga tår har till exempel. Men det är ju själva grejen.
Jag haltar av ett litet jack.